Related Articles
Kuvat: Johan Hagström
Säännöllisesti rakkaan ystävänsa haudalla käy myös Siri Koivukoski (75). Hän hoitaa Saksanpaimenkoiransa Jiritan hautaa.
Paikka muistella uskollista ystävää
Pieneläinten hautausmaa löytyy Vanhasta Vaasasta. Sen ylläpitää Vaasan 4H-yhdistys. Sinne voi ottaa yhteyttä kun haluaa haudata lemmikkiään. Alue on yllättävän suuri ja sijaitsee kauniisti metsän reunassa.
Sirin mielestä yhdistys hoitaa hyvin aluetta, leikkaavat nurmikkoa ja siistivät aluetta. Saavat siitä hyvästä yhdistykselle vähän tulojakin. Koiran tai kissan hautapaikka kymmeneksi vuodeksi maksaa 105 euroa. Aluella näkyy kaikenlaisia hautoja ja muistolaattoja. Sirin mielestä alueelle ei kuitenkaan ristit kuulu. Surun hetkellä ihmiset ei ehkä ajattele, että risti ei sovi tänne hautamerkiksi.
Jiritan hauta on hyvin hoidettu ja erittäin siisti. Jiritan laatasta selviää sen elinvodet 1979 – 1993. Laatta on kiinnitetty siistiin valkoiseen puulautaan. Rauhallisesti ja hymyillen Siri kävelee autollensa ja jatkaa matkaansa.
En plats att minnas sin trofasta vän
Begravningsplatsen för smådjur finns i Gamla Vasa. Området sköts av Vasa 4H-förening. Dit tar man kontakt då man vill begrava sitt keldjur. Området är ganska stort och är vackert beläget vid skogskanten.
Man märker att en del gravar besöks regelbundet och ofta, det ser man på de välvårdade gravarna och brinnande ljus. Siri Koivukoski (75) besöker sin Jiritas grav ofta. Schäfertiken blev 14 år och Siri berättar om de otaliga kilometrarna som de har gått tillsammans. Att ha hund är bra för människan – både för psyket och fysiken, säger Siri. Jirita var en trofast säkerhet och vän också som skärikamrat.
Siri anser att föreningen sköter området väl, de klipper gräsmattorna och snyggar upp. Det blir ju lite inkomster för föreningen. En gravplats för tio år för en hund eller katt kostar 105 euro. På området ser man mycket olika gravar och minnesmärken. Siri anser, att kors hör inte hemma på detta område. När folk sörjer kommer de kanske inte att tänka på att kors inte passar här som minnesmärke.
iritas grav är mycket välskött och städad. På plakatet, som är fästat på en vitmålad bräda, kan man läsa att den levde mellan åren 1979 – 1993. Sinneslugn och leende går Siri till sin bil och fortsätter sin färd.
Kuvat ja teksti: Johan Hagström
